Många har hört talas om "Den irländska brigaden", men hur många känner till "Det svenska kompaniet"? Jag talar inte om avlägsna släktingar, som dyker upp från Europa, utan snarare om 43:e Illinoisregementets C - kompani. Det kallades för "Det svenska kompaniet" eftersom alla utom två var svenskar. Många av dem kom från Galesburg och andra närliggande städer såsom Knoxville, Victoria , Bishop Hill, Berwick och Wataga. Andra något längre bort liggande städer som skapade ett betydande antal svenska frivilliga till kompaniet, var Andover och Berlin.
I september 1861 organiserades C-kompaniet i Camp Butler och togs i
tjänst den 13:e oktober 1861 i Benton Barracks nära Saint Louis.
Kompaniet var ett av de åtta kompanier, som blev 43:e
Illinoisregementet. Regementet blev dåligt utrustat i Benton Barracks
eftersom de fick gamla vapen från Harpers Ferry och engelska
Towergevär, som gjorts om från flintlås till
slaglåsmekanism
Den 3.e november flyttades
regementet med järnväg till Tipton i Missouri och sedan dagen efter
till Otterville i Missouri då också med järnväg.
Den 30:e - 31:a december gjorde regementet sin första marsch från
Otterville till Tipton.
Den 20:e - 21 januari 1862 flyttades regementet
tillbaka med tåg till Benton Barracks. Där anslöts ytterligare två
kompanier nämligen I och K . Viktigare var kanske att regementet
utrustades med nya belgiska gevär. Det beskrevs vara ett utmärkt vapen
, men tungt. Detta var uppenbarligen med tanke på att det svenska
kompaniet och dess regemente skulle transporteras till Fort Henry
på Tennesseefloden med ångaren Memphis .
Kompaniet kom fram till Fort Henry den 8:e
februari 1862. .Den 24.e februari blev 43:e Illinoisregementet tilldelat
den 3:e brigaden
under befäl av brigadgeneralen L.F. Roos i Mc. Clenands armédivision över västra Tennessee´.
Den 25 - 26 februari marscherade de till Fort Donelson. Den 4.e mars var de åter på marsch för att gå ombord på
flodångaren Eugenie, som skulle transportera dem till Savannah den 7:e mars
för att vara framme 5 dagar senare.
Den 22:a samma månad flyttades regementet med
ångare till Pittsburg . Det slog läger tillsammans med de andra
regementena , som tillhörde Ross´brigad, nära det lantliga och
stillsamma Shiloh Church.
Det relativt lugna militära livet tog slut den
6:e april, en söndagmorgon. Regementschefen ,överste Julius Raith,
hörde att det pågick strider och lät dra samman regementet, ta
ner tälten, lasta vagnarna och ställa upp regementet under sina fanor. Striden var häftig och blodig. 43:e regementet understödde the
Waterhouse artilleribatteri. Förlusten uppgick till 36 soldater när de
försvarade den främre fronten. Regementet retirerade med Mc. Clenands
division till nästa position längs Purdy road. På denna plats
sårades överste Raith dödligt och dog den 11:e april. Regementet
fortsatte att retirera och kring halv fem kom generalerna Grant, Sherman
och MC Clenand dit för att
inspektera deras läge. En ny front sattes upp och slaget fortsatte
in på nästa dag. I slutskedet av slaget hade 43:e Illinoisregementet,
som här deltog med 500 man, förlorat 206 man av vilka 49 lämnats
döda på slagfältet.
Det svenska kompaniet förlorade kapten Elof S. Edvall som kom från
Galesburg Han dog av
sina sårskador den 7:e maj liksom meniga Lars O. Berglof och Carl
Samuelson båda från Andover
Den 18:e december 1862 marscherade 43.e och 61:a Illinoisregementena från Jackson, på Lexingtonvägen till Brooks gård. Vid denna plats mötte de kavalleriavdelningar från 11.e Illinois, 5.e Ohio och 1:a västra Tennesseeregementena. I 43:e Illinoisregementets historik berättas utförligt:
"I gryningen drog sig infanteriet tillbaka till skogsbrynet där Salemkyrkogården ligger. 43:e låg till höger och 61:a till vänster och på baksidan av kyrkogården. Kavalleriet placerades på flankerna och en del i högre terräng längre fram, för att lura fienden i bakhåll. Fienden avancerade först mycket lugnt och placerade ut både sina egna och erövrade artilleripjäser, sammanlagt sex stycken. Med dessa sköt de korseld mot unionens front i nästan en timme. På grund av denna beskjutning drog sig Unionskavalleriet tillbaka, utmattade av ansträngningarna från föregående dagar. Fienden, med 500 kavallerister, gjorde nu ett anfall mot vår mittpunkt . De kom först i skritt, sedan i trav och attackerade till sist i full fart med ett öronbedövande stridstjut. Infanteriet höll inne väl med elden tills den kunde avges med dödlig effekt och slog tillbaka fienden i vild flykt. Detta slutade med att många sårades eller dödades , tre togs till fånga , liksom ett antal hästar. 43:e fick bara 2 män sårade. På eftermiddagen kom förstärkning "
Den 31:a maj förflyttades 43:e infanteriregementet med tåg till
Memphis. Där gick de ombord på ångaren Tycoon och transporterades
till floden Yazoo. Vid ankomsten dit fortsatte de uppför Yazoo till
Satartia. I närheten fanns flera tusen konfedererade styrkor under
befäl av Wirt Adams. Unionstrupperna drev bort de konfedererade, förbi
Mechanicsville, en sträcka på över sex kilometer.
Den 11.e september
1863 förflyttades 43.e för att inta Little Rock .De var det första
infanteriregementet, som trängde in.
Den 28.e april 1864 anlände det svenska kompaniet med 43:e
Illinoisregementet till Princeton, där de anslöts till det 40:e Iowaregementet och
Vaughans batteri. Under natten hade de konfedererade dragit ihop ca
20.000 man och
den 30:e april gick de till anfall nära Jenkins Ferry. I
regementets historik beskrivs det som " det desperataste och
blodigaste;vid ett tillfälle höll fienden på att rikta in ett batteri
utgörande av fyra pjäser, när några man från 29:e Iowa, 43:e Illinois och 2:a
Kansasregementet( färgad enhet) rusade fram, erövrade kanonerna och
släpade med två pjäser så de hamnade inom Unionens linjer"
Vid middagstiden hade de konfedererade fördrivits från floddalen och
Unionsstyrkorna kunde fortsätta sin marsch. Totalt förlorade Nordstaterna 700 man och
Sydstaternas uppskattade förluster var över 2100 man. Den 3:e
1864 maj kom det 43:e
Illinois infanteriregemente kom med sitt svenska
kompani till Little Rock Det
stannade på stället tills de mönstrade av den 30:e november 1865 .
Regementet återvände till Camp Butler för att få de sista lönerna
och få avsked den 14:e december 1865
Flintlås, avfyringsanordning för musköt. Flintlåset uppfannsi Frankrike i början av 1600-talet. En hane som höll en flintsten slungades av en fjäder mot en ståltunga (eldstål),varvid gnistor bildades och antände krutet i fängpannan.
Slaglås
(
perkussionslås,) avfyringsinrättning för eldhandvapen med
slagkänslig tändsats. Denna detonerar vid anslag av ett slagstift och
tänder vapnets krutladdning. Den parisiske bössmeden François
Prélat konstruerade 1812 världens första bakladdade vapen med
slaglås och självtätande patroner. Detta vapen har sedan utvecklats
till våra dagars gevär och pistoler. De funktionssäkrare
slaglåsgevären ersatte flintlåsmusköter under 1800-talet.)
Källa Nationalencyklopedien
Namn | Befattning | Boende i | Övrigt |
Hugo Starkhoff, | Kapten | Galesburg | Bildade kompaniet |
Olof Edvall | Kapten | Galesburg, | Död 7:e maj |
Carol Arosenius | Kapten, 1862 | Galesburg, | Tjänstgöringen avslutades 26:e sept. 1864 |
John Arnberg, | Löjtnant | Galesburg, | Överförd till A-komp |
Nels McCool, | 2:eLöjtnant(fänrik) | Galesburg, | Död 13.e jan 1862 |
Nels Knutson, | 2:eLöjtnant(fänrik) | Galesburg, | Överförd till A-komp |
Nels Nelson, | Sergeant | Galesburg, | Värvades som veteran |
Nels Anderson | Sergeant, | Galesburg | Avsked 22:e maj 1862 pga sjukdom |
Gustaaf Anderson, | Korpral | Galesburg | Värvades som veteran |
Charles Cling | Korpral | Galesburg | Värvades som veteran |
Olof Hollfast | Korpral | Bishop Hill | Värvades som veteran |
Peter Bergstrom | Korpral, | Galesburg | Värvades som veteran |
Adolph Larson, | Korpral | Galesburg, | Avsked 4:e sept. 1862 pga sjukdom. |
John Paulson | Korpral | Galesburg, | Mönstrade av 26:e sept 1864 |
Andrew Engstrom, | Musiker | Wataga | Värvades som veteran |
Andrew Anderson | Menig | Wataga | Värvades som veteran |
Louis Anderson, | Menig | Galesburg, | Död i St Louis 14:e juni 1862 |
William Anderson, | Menig | Wataga, | Död i Hebron, Miss 15:e aug. 1863 |
Olof Bergstrom, | Menig | Bishop Hill, | Värvades som veteran |
Nels Botelson, | Menig | Galesburg, | Mönstrade av 11:e okt 11, 1862 Sårad |
Henry Denning, | Menig | Galesburg, | Hemförlovad 8:e jul 1862 sjukdom |
John Erickson | Menig | Galesburg | Hemförlovad 29:e april sjukdom |
William Harpman | Menig | Victoria | hemförlovad 14:e augusti 1862 sjukdom |
Charles Johnson | Menig | Galesburg | hemförlovad 9:e september 1862 sjukdom |
John Johnson | Menig | Wataga | Stupade vid Helena 24:e augusti 1863 |
John Lundqvist | Menig | Victoria | Dog i St. Louis 4:e februari 1862 |
Sven P. Malmberg |
Menig | Galesburg, | Värvades som veteran |
Sven A. Nilson | Menig | Galesburg | Dog i Jackson Iowa 30 :e september 1862 |
Weste Nelson | Menig | Galesburg | Dog i Little Rock Arkansas 16:e september 1863 |
Louis Nelson | Menig | Galesburg | Värvades som veteran |
Sven Olson | Menig | Knoxville | Hemförlovad 21:a juni 1862 p.g.a skada |
Peter Olson |
Menig | Galesburg | Mönstrade av 26:e september 1864 |
William Olson |
Menig | Wataga | Värvades om veteran |
Sven J. Olson | Menig | Galesburg | Värvades som veteran |
Nels C. Peterson |
Menig | Knoxville | Värvades som veteran |
John Peterson(1) |
Menig | Galesburg | Värvades som veteran |
John Peterson (2) | Menig | Bishop Hill | Värvades veteran |
John Peterson(3) | Menig | Galesburg | Värvades om som veteran |
Olof Peterson | Menig | Galesburg | Hemförlovad 8:e november 1862 p.g.a. sjukdom |
Nils N. Peterson | Menig | Galesburg | Tillförd "invalidkåren" 15:e november 1863 |
Swan M. Peterson | Menig | Galesburg | Värvades om som veteran |
Sven Peterson | Menig | Galesburg | Värvades om som veteran |
Andrew Sandberg, |
Menig | Galesburg | Hemförlovad 26:e september 1864 |
Sven E. Svenson, |
Menig | Galesburg | Hemförlovad 28:e augusti 1862 p.g.a.skada |
Erick Svenson | Menig | Bishop Hill | Värvades om som veteran |
Sven Svenson | Menig | Galesburg | Värvades om som veteran |
Bengt Svenson | Menig | Galesburg | Hemförlovad 6:e september 1862 p.g.a.sjukdom |
1864 års värvningar | Boende i |
James Anderson | Galesburg |
Elel Esping |
Galesburg |
Carl Esping | Galesburg |
Magnus L. Holt | Galesburg |
Samuel P. Hullberg | Galesburg |
Magnus Hockomb | Galesburg |
John Jacobson | Galesburg |
Charles Johnson | Galesburg |
John Johnson | Galesburg |
Sam A. Mengerson | Galesburg |
Sven Peterson | Galesburg |
Charles A.Samuelson | Galesburg |
Gustaf Willman | Galesburg |